att hitta lugnet / finding that inner peace

I början av året så var det dags för en ny utmaning. Det är lite av en tradition att jag och maken utmanar varandra eller oss själva genom att våga prova nya saker och aktiviteter, speciellt på sådant som vi inte är riktigt bra på eller vill utvecklas inom. Mina löften har tidigare bland andra varit att lära mig sticka, hitta ett lag inom premier league att heja på (och lära mig allt om just det laget, jag kan säga att jag hittills inte uppfyllt det löftet speciellt väl), bli starkare och införa gröna vardagar. Det första och sista har fungerat mycket väl! Min utmaning i år var att möta några av mina största rädslor: trånga utrymmen, svett, svettiga människor, lukten av svett, halvnakna människor. Som ni ser så är svett en stor grej för mig. Vad passade då bättre än just Bikram yoga! Föreställ dig då min fasa när jag insåg att jag måste stå i en liten studio med massor av svettiga halvnakna människor.

Jag minns mitt första pass så väl, lukten (eller stanken) av nysvett blandat med gammal svett från några som inte tvättat sina yoga-outfits så noga. Mannen som låg på min vänstra sida var så hårig, inget fel med det, men nämnde jag också att jag har svårt för väldigt håriga män... men han hade lyckligtvis (?) rakat sina ben. Slätrakade ben med hårig överkropp. Ja, ni såg rätt. På min högra sida låg en kvinna som hade haft lite bråttom, hon hade bara rakat sina ben till anklarna. Som att hon hade haft strumporna på sig när hon utförde rakningen och nu låg hon där bredvid mig med håriga fötter. Hobbit-håriga fötter. Jag kanske inte behöver nämna att vara närvarande och i nuet inte riktigt är min starka sida och det är just det yoga handlar om: att vara här och nu, att bara fokusera på sig själv. Jag kan inte ens titta på tv, om jag gör det då ligger ipaden i mitt knä med ibooks uppe medan jag kollar mail i telefonen. Samtidigt som det står en gryta på spisen som behöver uppmärksamhet då och då. I yogastudion måste man titta in i sina egna ögon, bara fokusera på sig själv, sin kropp. Här måste jag även tillägga att jag inte har ett så högt kroppssjälvfötroende - att titta på min kropp varje vecka i ett litet rum med 30 andra människor står inte högt på min önskelista. Första månaden hade jag långa tajts och en t-shirt. Idag har jag hot pants och en liten träningstopp.

Bikram yogan har förändrat min syn på min kropp, den har stärkt mitt välmående, min vighet, motat bort mina rädslor för halvnakna människor och att vistas i små rum. Jag jobbar fortfarande på att vänja mig vid svett, men eftersom jag själv har börjat att svettas så är det på rätt väg. Jag känner mig mer fokuserad, jag tittar inte längre (lika mycket som förut) på de andra i rummet och mina tankar vandrar inte lika lätt iväg längre som förr. Jag måste dock erkänna att min fascination för människorna alltid kommer att bestå, vad som händer utanför yogastudion är ju en helt annan sak! När dagen känns tung och det har varit mycket på jobbet är det lätt att skjuta upp träningen, men med yogan känner jag tvärtom - jag längtar till jag får börja mitt pass så att jag får rensa tankarna och stärka kroppen. Varje pass är en stor utmaning, hur långt kan jag gå, hur mycket kan jag nå. Igår när vi kom fram till Tadasana (trädet) så kände jag att nu kommer jag äntligen att klara Padangustasana (tåstående) och det gjorde jag! Posen var ju inte vackert utförd, men jag kom ner trots allt. Vilken fantastisk känsla, jag log mot mig själv i spegeln och kände mig så nöjd. Namaste.

At the beginning of the year it was time for a new challenge. It's a bit of a tradition that I and my husband are challenging each other or ourselves by daring to try new things and activities, especially on things that we are not really good at or want to develop. My challenges has previously been to learn knitting, find a team in the premier league to cheer on (and learn everything about that team, I can say that I have not fulfilled that promise particularly well), become stronger physically and introducing healthy veggie weekdays. The first and last promises have worked very well! My challenge this year was to face some of my greatest fears: confined spaces, sweat, sweaty people, the smell of sweat, half- naked people. As you can see sweat is a great issue for me. What better challenge if not Bikram Yoga! Imagine my horror when I realised that I had to stand in a small crowded studio with lots of sweaty half-naked people . 

I remember my first session so well, the smell (or stench ) of fresh sweat mixed with old sweat from a few who apparently did not wash their yoga outfits properly. The man who lay on my left side was so hairy, nothing wrong with that, but  did I also mentioned that I have a problem with very hairy men ... but he had fortunately (?) shaved his legs. Smooth shaved legs but hairy upper body. Yes, correct. On my right side was a woman who must  have been in a bit of a hurry, she had shaved her legs from the ankles. Like she has had stockings on when she performed the shave and now she lay beside me with hairy feet. Hobbit-hairy feet. I might not need to mention to be present and in the moment is not really my forte and that is what yoga is all about: to be here and now, just focus on yourself. I can not even watch TV, if I do that then the ipad is in my lap with ibooks up while I check my email on the phone. At the same time there is a pot on the stove that needs attention. In the yoga studio you must look into your own eyes, just focus on yourself, your body. Here I must also add that I'm not very body confident - to look at my body every day in a small room with 30 other people is not on the top of my bucket list. The first month I had long tights and a t -shirt. Today I have hot pants and a small yoga top. 

Bikram Yoga has changed my view of my body, it has strengthened my well being, my agility, countered away my fears of half naked people and the ability to be in small rooms. I'm still working on getting used to the sweat thing, but because I myself have started to sweat, I guess it's on the right track. I also feel more focused, I do not people-watch anymore (as much as before) and my thoughts do not wander off as easily. However, I must admit that my fascination with people always will be there, what happens outside the yoga studio is a completely different thing, right! When the day feels heavy and it's been a lot at work, it is so easy to put off exercise, but with yoga I feel quite the opposite - I can not wait till I can start my session so that I can clear my mind and strengthen my body. Each session is a big challenge, how far can I go, how much I can achieve. Yesterday when we arrived to the Tadasana pose (the tree) I felt that now I would finally make the Padangustasana (the toe standing ) and I did! The pose was not perhaps too beautifully executed, but I did it after all. It was such an amazing feeling, I smiled at myself in the mirror and felt so happy. Namaste.

påsk / easter

nam thok with a twist

goose eggs

pretty spring arrangement

nettles for soup

barefoot!

Vilket vårväder vi har! Jag inledde påskhelgen med middag hos våra grannar. Det har blivit en tradition att 10-12 vänner ses och lagar påskmiddag tillsammans. Alla tar med sig något som passar vegetarianen, den laktos- och glutenintolerante, fiskallergikern och den som är allergisk mot röda frukter och grönsaker. Resultatet blir alltid lika fantastiskt, jag tror att det är när man tvingas tänka utanför "boxen" som de bästa recepten skapas. 

Festligheterna fortsatte med en härlig långfredagslunch hos mina föräldrar. Jag och min kära mor kompletterar varandra så bra i köket, hon lagar underbar asiatisk mat och låter mig alltid lägga till nya ingredienser eller sätta min touch på rätterna. Vi gjorde bland annat Nam Thok, som är en biffsallad med lime och koriander. Mor stekte gåsbröst istället, det fina rosa och möra köttet masserades ihop med fisksås, citron och chili. Sedan adderade jag grönt från gården: mynta, ruccola, rabarber, selleri och gräslök. Naturligtvis serverades även gåsägg och som alltid fick jag dressa de gigantiska äggen efter eget tycke och smak.

Vi åkte sedan vidare till svärföräldrarna där vi bjöd dem på Pavlova med hemlagad lemon curd och mango. Att göra lemon curd är så enkelt, nu känner jag mig lite dum som inte provat det tidigare. Jag hade 8 äggulor i frysen från tidigare baktillfällen, de vispades ihop med lite socker i en metallskål som sedan fick stå över en kastrull med sjudande vatten. Vattnet ska täcka botten på kastrullen, inte nå skålen med äggvispet. Sedan tvättar man 5 ekologiska citroner ordenligt i ljummet vatten, river ihop ca 3 msk citronskal och pressar ur citronsaften. Skalen och saften hälls i skålen med äggen, rörs ihop ordentligt. Efter ett tag blir röran tjockare och varmare, då fördelar man 100 g smör i små kuber som läggs i skålen en och en till de smälter. Efter ett tag har det blivit en fin och tjock kräm som sedan förvaras i glasburkar. De håller sig ca 10 dagar i kylen.

Själva påskafton tillbringades sedan på landet, i sommarhuset, där vitsipporna. påskliljorna och scilla siberica tagit över gräsmattan. Vår gudson, hans föräldrar och deras två hundar anslöt oss senare. Det blev en härlig försmak av sommaren med glass på terrasssen, kött och korv i stora lass som lades på grillen och långpromenad i solskenet. 

På annandagen hamnade vi på en de otaliga uteserveringarna på Rörstrandsgatan med våra vänner från England. De har blivit med bebis, en riktig goding med blek hy, mörkt hår och de blåaste ögon. Det lyste om mina vänner, de verkade så harmoniska och såg inte alls ut som de stereotypa trötta småbarnsföräldrarna som man möter i mataffären. Det var som att de funnit balansen genom sin lilla bebis och jag är så glad för deras skull. 

What a spring weather we are having! I started Easter weekend with dinner at our neighbors. It has become a tradition that 10-12 friends meet up and cook Easter dinner together. We all bring something to suit the vegetarian, the lactose - and gluten intolerant ,the fish allergic and those who are allergic to red fruits and vegetables . The result is always fantastic, I think it is when you are forced to think outside the " box " that the best recipes are created.

The festivities continued with a lovely Good Friday lunch with my parents. Me and my dear mother complement each other so well in the kitchen, she prepares wonderful Asian food and lets me always add new ingredients or put my touch to the dishes . We made Nam Thok, a beef salad with lime and cilantro. Mother fried goose breast instead of beef , the fine pink and tender meat was massaged together with fish sauce , lemon and chili. Then I added the greens from the farm: mint, arugula , rhubarb, celery and chives. Of course goose eggs were served and as always I dressed the gigantic eggs after my own taste .

We then went to the in-laws where we served them Pavlova with my homemade lemon curd and fresh mango. Making lemon curd is so simple, now I feel a bit stupid for not making it earlier. I had 8 egg yolks in the freezer from earlier times , they were whipped together with a little sugar in a metal bowl which was then allowed to stand over a saucepan of simmering water. The water should cover the bottom of the pan, and not reach the bowl  Then wash 5 organic lemons firmly in lukewarm water, peel about 3 tablespoons lemon zest and squeeze the lemon juice. The zest and the juice is poured into the bowl with the eggs, stir together thoroughly. After a while it becomes thicker and warmer, then add 100 grams of butter by slicing into small cubes that are placed into the bowl one by one until they melt. After a while, it has become a nice and thick cream which is then stored in glass jars. You can keep the lemon curd about 10 days in the fridge.

The Saturday was spent at the cottage, where the wood anemones, daffodils and scilla sibericas had taken over the lawn. Our godson, his parents and their two dogs joined us later. It was a lovely taste of summer: we had ice cream on the terrace, meat and sausage in big loads put on the grill and a long walk in the sunshine.

On Monday we ended up at one of the numerous outdoor cafes on Rörstrandsgatan with our friends from England. They now have a little baby, the sweetest girl with pale skin, dark hair and the bluest eyes. My friends were glowing, they seemed so relaxed and looked nothing like the stereotypical tired parents of small children who you meet in the grocery store. It was like they have finally found balance through this little baby and I'm so happy for them.

elsa on instagram

follow elsa on @belliewin

A pleasant surprise! Elsa is on Barkbox's blog, the Barkpost, as one of the five must-follow dogs on Instagram this month. We are so delighted! Read more here: 5 Ridiculously Adorable Instagram Dogs You Need to Follow This Month

när chokladsuget faller in / when craving for chocolate

Skip the raspberries, just keep things simple

I lördags var himlen var alldeles klarblå och solen sken. Vi tog en rejäl promenad på 10,5 km i skogen. 1 timme och 40 minuter tog det, ganska bra jobbat. Jag blev väldigt sugen på choklad efter ansträngningen, inte den där fina mörka chokladen utan något enklare. Kladdkaka fick det bli, dock har jag bara ätit dåliga glutenfria versioner vilket har avskräckt mig från att baka själv. Men sötsuget var ett faktum och vis av erfarenhet så använde jag mandelmjöl som ersättning. Kakan blev fantastiskt god, en barnsligt enkel kaka med mjukt innandöme och frasiga kanter. Behöver jag ens nämna att maken slukade den på nanosekunder. Inte ens några smulor blev kvar på fatet.

Gör någon riktigt glad idag! Vispa samman 100 gram laktosfri smör med 2 dl socker (tror att det säkert går bra med hälften socker), rör ner 2 ägg, 1 tsk vanillinsocker, 6 msk kakao och 2 dl mandelmjöl samt 1 tsk salt. Smöra bakformen och pudra med rivna kokosflingor innan du häller i smeten. Grädda i ca 12 min i 200 grader. Serveras med lättvispad grädde och avnjutes med någon du tycker om. De varma hallonen på bilden blev lite för mycket, enkelhet är bäst.

On Saturday the sky was clear and the sun was shining. We took a power walk of 10,5 km in the forest. It took no more than 1 hour 40 minutes, really well done I must say. I had a heavy craving for chocolate after the effort, not the fine dark chocolate but something simple and uncomplicated. I just had to bake a chocolate pie / brownie, however, I have only eaten bad gluten free versions which have discouraged me to bake. But the sweet tooth was aching and I used almond flour as a replacement. The cake turned out to be delicious, a very simple cake, soft on the inside with crispy edges. Need I even mention that my husband devoured it in nanoseconds. Not even a few crumbs were left on the plate.

Make someone really happy today! Whisk together 100 grams of lactose free butter with 2 dl sugar ( think it's possible to half the sugar ), stir in 2 eggs , 1 teaspoon vanilla sugar, 6 tablespoons cocoa and 2 dl almond flour and 1 tsp salt . Grease a baking pan and sprinkle some grated coconut before you pour in the batter. Bake for about 12 minutes at 200 degrees . Serve the cake with whipped cream and enjoy with someone you love. 

Happy Monday !

amarone

En kylig tisdagskväll i april promenerar maken och jag ner till Vinoteket på Kungsholmen för en amaroneprovning. 20 personer samlas runt borden och de fyllda glasen klirrar av förväntningar. Vad är det som gör detta vin så speciellt och som gör att vi svenskar flockas kring flaskorna? Utöver klimatet är det druvorna och den speciella tillverkningen som gör detta vin så fantastiskt.  De lokala sorterna rondinella, corvina och molinara med sina karaktäristiska drag skördas som vanligt på hösten, men sedan låter man druvorna ligga och torka i ca 100 dagar. Kvar blir russinlika druvor med hög koncentration som sedan krossas, jäses och får därefter ligga på träfat i nästan fyra år. Till sist tappas vinet på flaska och får ligga ytterligare något år. Många amaroneviner lagras i 10–15 år! Vi fick även prova Ripasso, en favorit som alltid finns i vinhyllan hemma. Det är ett vin som får jäsa en andra gång tillsammans med jästresterna från alkoholjäsningen av amaronevinet.  Provningen avslutades med en tallrik kallskuret och livliga diskussioner om favoritdruvorna.

A chilly Tuesday night in April my husband and I strolled down to Vinoteket on Kungsholmen for an Amarone wine tasting. 20 people gathered around the tables and the glasses clinked of expectations. What is it that makes this wine so special and that makes us Swedes flock to the bottles? In addition to the climate, it is the grapes and the particular production that makes this wine so amazing. The local varieties Rondinella , Molinara and Corvina with their characteristic traits are harvested as usual in the fall, but then the grapes are left to dry for about 100 days. What are left are raisin grapes with high concentration which are then crushed, fermented and then allowed to lie on the wooden barrels for almost four years. When the wine is bottled, it’s allowed to age for another year. Many Amarone wines are aged for 10-15 years! We also got to try the Ripasso , a favorite at home . It is a wine that is fermented a second time along with yeast residues from the alcoholic fermentation of the Amarone wine. The tasting ended with a plate of cold cuts and lively discussions about favorite grapes.

vår i luften / spring is in the air

En helg på landet som doftar vår. Vi grillar lax med fänkål, tomater, rödlök och citron. Serverar med en enkel asiatisk kålsallad och ett glas rosé. Njuter av solens värmande famn och doften av nyklippt gräs. 

A weekend in the cottage that smells of spring. We put a salmon filé on the grill with fennel, tomatoes, red onion and lemon. Serve it with a simple asian coleslaw and a glass  of rosé while enjoying the sun's warm embrace and the smell of freshly cut grass.

birthday girl!

My furry baby turns 8 today! Time really flies. Elsa is the best family member one could ask for.