Okej, jag är för trött för att skriva på engelska, så det blir svenska ett tag till. Ska skärpa mig.
Rubriken kanske får dig att tänka på en bok om livsbejakelse, men här följer bara mina tankar om dig och mig. Minns du att det fanns en tid då vi älskade när livet var oförutsägbart, då vår väg inte var utstakad och det fanns en spännande känsla i magen när man inte visste vad som skulle hända i framtiden. Idag består den känslan av en oro, inte av lätta och busiga små fjärilar i magtrakten, utan snarare tunga stenar som påminner om att dagarna går utan någon som helst riktning. Vi börjar bli vuxna, vi vill ha planer för framtiden, vi vill ha trygghet och ro. Det känns tryggt med ett vardagsschema, med hålltider för middagar, arbete och promenader, med tid för vänner och något biobesök. Det är så sorgligt för själen att gå omkring hela dagarna och inte få fylla ut detta schema, att inte få ha ett jobb som alla andra, att inte kunna få prata om hur det var på arbetet med sin man över kvällsmaten. Vi är duktiga flickor, med alla dess typiska symptom såsom prestationsångest och behov av bekräftelse från omgivningen. Vi vill kunna utföra att fullvärdigt arbete och känna oss stolta över det vi gör. Och om vi nu skulle göra ett gott arbete, så har vi ändå inte tillräckligt med självkänsla för att belöna oss själva för det, eftersom vi har svårt att se att det vi gör faktiskt är bra. För självförtroende finns det gott om, men självkänslan är svag. Vi förtjänar ett bra liv, trots att vi inte har ett heltidsarbete just nu. Vi förtjänar att kunna få njuta av livet och inte bara se på när det tickar förbi. Vi måste börja leva nu och sluta beklaga oss över allt som vi tror vi måste uppnå. För vi har det jäkligt bra, det vet vi. Och som du säger, så måste vi inte följa strömmen bara för att bli godkända, vi får faktiskt uppfylla våra drömmar trots att de inte är anpassade till karriärmallen. Idag gör vi ju det vi är bra på och är väldigt intresserade av, istället för tvärtom. Du går en tecknarkurs, läser webpublicering och webdesign, bor i en schysst lägenhet i London med en sambo som skämmer bort dig, har en egen takterrass som du kommer att fylla med gröna växter och vackra blommor (samt knasiga statyer) och du har hittat en härlig promenadkompis som vidgar dina vyer. Oj, jag höll på att glömma att du snart ska börja med pianolektioner för att kunna spela för din blivande man på ert bröllop! ;o) Det är något jag verkligen ser fram emot!
