Wednesday 16 May 2007

spring spring spring


Tusentals kvinnor sprang nedanför vår balkong medan jag och D smaskade på rostad franska med chokladsmör (rostade franskor lät lite konstigt). Vi kom överens om att vi faktiskt borde komma igång med träningen och idag kände jag mig lite mer pressad när E ville att vi skulle satsa på Tjejmilen. För mig känns det lika overkligt som att jag skulle bestiga Mount Everest. Men det är kanske det jag behöver, en utmaning som sätter fart på livsandarna. Jag börjar att tänka på när man blir gammal och uttråkad på livet och då kommer att söka efter utmaningar för att känna att man faktiskt lever. Undrar vad vi kommer att hitta på då? Tolvmilavandring i Amazonas, leva med gorillorna i Uganda och mellandagsrea på NK. Fast blöjbyte och att gå på stan med barnvagn kommer väl att slita ut oss innan vi hinner med andra äventyr.

5 comments:

  1. Vad tyckte du om traningsprogrammen? Kanns det fortfarande som Mount Everest eller kanske mer som Eiffeltornet? Scott slapade med mig pa en 3 km runda igar kvall i osregn. Jag gnallde konstant, fick hall direkt och hade gamla daliga skor osv, men nar han tyckte jag skulle vanda och ga hem istallet sa kande jag att jag fick skarpa mig och tog mig runt till slut. Det ar mycket hjarnspoken som stor. Man ar sa van att tro att man inte kan springa och nagon hemsk del inne i en forsoker febrilt att hitta ursakter. Men nar man borjar motbevisa sig sjalv och klara sma delmal kanner man sig sa jakla nojd.
    Vi kommer nog bli sana dar morsor som har senaste barnvagnsmodellen och ar ute och springer flera mil i veckan med bebisarna pa hjul och en varsin hund i slaptag :)

    ReplyDelete
  2. oj, 3 km känns jobbigt. men någon gång måste man ju börja. tyvärr vet jag inte om mina knän pallar 1 mil. jag börjar lite smått, så får vi se hur det går.

    bebis och hund låter faktiskt trevligt, men först så tar vi några joggingrundor. bebis känns som Mount Everest och tjejmilen som Mount Blanc.

    ReplyDelete
  3. ja bast att ta det lugnt med knana, mjukstart ar bast.

    WOW, nu ar det officiellt, Elizabeth har namnt bebis och trevligt i samma mening! ;) haha
    Haller med dig om att bebis kanns som Mount Everest. Har i England finns ett tv-program som heter Extreme pregnancies, det later inte som nagot man borde titta pa! Jag sag daremot ett reportage om en kvinna som var gravid med trillingar! Du vet ju hur gravida kvinnor ser ut att explodera nar som helst, tank dig en san mage ganger 3!!! aaaaaaaaaaaaaaaaaa Hur gar forlossningen till? Ar det alltid kejsarsnitt med tvillingar o trillingar? Eller ligger man dar o hor barnmorskan saga "bra jobbat, nu har du bara 2 trekilosklumpar kvar!"

    ReplyDelete
  4. Hua, jag har gått med på att springa vårruset med jobbet och deras lag. Visserligen 5 km bara, men det känns väldigt långt! Blä!

    ReplyDelete
  5. lycka till anna! ska tänka på dig när jag ligger framför tv:en och myser ;0)

    ReplyDelete