Saturday 5 June 2010

ovissheten


Åkte återigen med Vera till djursjukhuset i fredags eftersom hon har kräkts och inte velat äta. De behöll henne över natten och idag ringde veterinären och berättade att det verkar vara något med njurarna. Hon blir kvar där över helgen. Det är så tomt här hemma. Varje vrå av vårt hus påminner mig om henne. Jag var dum nog att googla njurproblem och insåg hur allvarligt det kan vara. Har tjutit och snorat hela dagen. Kan inte ta mig för någonting. Ringde upp veterinären igen och undrade om vi fick hälsa på henne. Hon sa att hundar ofta blir ledsna efter att ägaren varit där och det kanske var bäst för Vera att vi väntade lite. Jag fick svälja gråten och vifta bort tårarna. Hon var tydligen pigg och busade med personalen i alla fall så det känns ju bra. Jag vet egentligen ingenting, varken vad bästa tänkbara scenario är eller värsta. Men påminnelsen om att hon inte alltid kommer att ligga här bredvid mig är så smärtsam :(

3 comments:

  1. Usch. Lilla Vera. Hoppas att de hittar vad som är fel och att det är något som lätt fixas!

    ReplyDelete
  2. Åh, Vera kommer snart hem igen!
    Hon är ett riktigt energiknippe, vem skulle annars busa med personalen!

    ReplyDelete
  3. Åh känner igen smärtan... En kan bara hoppas på det bästa...

    ReplyDelete