Här befinner vi oss nu. En hel vägg har fått rivas sedan det upptäcktes att den mer eller mindre svävade i luften. En gammal fuktskada sen långt tillbaka har inte åtgärdats ordentligt och mögel har fortsatt att äta upp träet. Imorgon får vi veta om de även måste riva upp golvet i min mans arbetsrum som ni ser till höger i bild. Han brukar i vanliga fall sitta vid sitt skrivbord mellan de blå ställningarna. Nu har han fått utsikt genom badrumsfönstret! Jag har spenderat många timmar i telefon med jurist, försäkringsbolag, snickare och besiktningsman. Vi försöker få kompensation av tidigare ägare för "dolda fel" och behöver samla ihop diverse dokumentation. Så himla trist att fastna med sånt här när man kunde ha haft ett glänsande, kaklat badrum vid det här laget. Och som sagt det kan komma att se ännu värre ut imorgon. Jag brukar muntra upp mig med att tänka på allt jag lärt mig under mina dryga två år som husägare. Och med att tänka på det där första badet i vårt svarta tassbadkar med ett glas - nej flaska - Champagne i handen!
åh, vad trist! det är ju det som är charmen och förbannelsen med gamla hus – man vet aldrig vad som döljs under ytskikten. håller tummarna för att det inte ska uppdagas några fler otrevliga överraskningar.
ReplyDeleteJa precis så är det, charmigt och förbannat omständigt på samma gång :) Igår började de i alla fall att bygga upp en vägg istället för att riva ett golv så nu tror jag vi är tillbaks på banan (ett tag i alla fall)!
ReplyDelete