I fredags var det dags för en helkväll med Nyköpingsgänget. Vi fick ta med oss våra respektive, vilket kanske var tur. För vem annars kan bära hem mig när fötterna värker? Efter middagen var vi på Järvhedens sista föreställning på hans turné "Bägge sidor av Järven". Han var ju med på vårt releaseparty så därför visste jag vem han var. Innan dess hade jag faktiskt ärligt talat ingen koll. Nu vet jag att han är grymt rolig, har en vacker sångröst och har öppnat upp för "dubbel-ironins" comeback. Jag använder mig ofta av dubbel-ironi, speciellt för att inte verka dum;) Eller för att undkomma att man faktiskt är j-kligt sarkastisk, men snabbt ångrat sig... se hans show så förstår du vad jag menar. Nyköping känns som en liten håla jämfört med Norping, och vi blev ständigt jämförda med invånarna under kvällen, de själva verkar inte ha en högre tro om varken sig själva eller staden. Fast jag var tvungen att hålla med, när jag såg hur de dansade. Plötsligt kändes Norping som en nöjesmetropol. I lördags bar det av till Malmö. Där åt jag och maken på en restaurang som erbjuder smaskiga revbenspjäll (fast jag föredrar kycklingvingarna). Maken tog "all-you-can-eat" och jag blev illamående av att sitta och se honom trycka i sig flera portioner. Då trodde jag att jag hade hittat lösningen på min diet, tänk om jag kunde bli mätt på att se andra äta! Men nej, nästa dag kom hungern tillbaka. Attans. Vi åkte över till Köpenhamn på söndagen och tyvärr (eller lyckligtvis) blev det inga skor. Men lite vin följde med hem till Sverige. Lyckliga viner;)
