resan

Igår kom vi hem från England där vi umgåtts med familj och vänner i några dagar. Det var riktigt nära att vi fick ställa in på grund av sjukdom men med kropparna fulla av Panodil och nässpray kom vi iväg till slut. Vi är fortfarande inte riktigt friska men har haft lyxen att bli uppassade med god mat och gud vet hur många koppar te. Flygresan hem började bra med en sysselsatt och lugn James och slutade med en katastrofal landning då han vägrade sitta fastspänd i min mans knä. Han skrek som en stucken gris och det krävdes två vuxna att hålla fast honom. Som att brottas med en alligator ungefär. Ingen höjdare att vara "de där" föräldrarna, som inte får tyst på sin jobbiga unge! Trots detta har vi redan börjat planera nästa tur upp i luften. Ni kan ju hålla tummarna för att ni inte hamnar på det flyget.

Frukost som fyllde ut varje hörn av magen.

James flyttade in i kusinens skor. Han avgudade snällaste Josh.

Pyjamasmys med kusin Molly.

Kärlek.

Trifle, fruit cake, jelly, cheese cake, fairy cakes...

Se men inte röra, Morris!

Morris hade vuxit en hel del sen sist.

Morris och hans älskade älg.

När James fått nog av boxerpussar fick vi bygga en grind.

Står och funderar så här i några minuter. På vad?

Stora sammankomsten med vännerna. 12 vuxna och 8 barn hade vi hunnit bli nu.

James träffar Oliver som flugit över från Denver.

Vi träffade lilla Molly för första gången.

Jag blir förevigad av en treåring och James är cool men suddig även han.