christmas dinner in the old town / julbord i gamla stan

pic from Gamlariksarkivet.com

We have a tradition to eat Christmas dinner every year with my hubby’s parents. I am responsible for the table reservation and each year it is harder and harder to find a new place to go to when we have been to most restaurants already. Now this year I thought about having a regular dinner, but I got to see that Niklas Ekstedt and Christian Hellberg would be responsible for the Christmas dinner (julbord) at Gamla Riksarkivet (the Old National Archives) in Old Town. You know that feeling when finding a few hundred bucks in your coat – when you get so surprised and pleased that it almost lasts a whole day, that awesome feeling came to us when we stepped into this venue. We did not have any expectations, except that the food of course should hold a high quality. When we took the stairs up from the friendly hostess to the bartender who served us a variant of mulled wine with calvados and told about the historic building, it started to tingle in my stomach. When we stepped across the threshold of the dining room it was like stepping into a movie: Frank Sinatra promised us a white Christmas through the speakers and the Christmas tree was beautifully decorated and waited for the gifts to be laid at its feet. The room was incredibly beautiful with its subtle light and abundant flower decorations, grey colours mixed with red. Whoever responsible for the styling of the interior should really feel proud of their work, I felt like I never wanted to leave this beautiful Christmas cocoon. Niklas Esktedt beamed as an elf while Christian Hellberg seemed to be in a hurry somewhere. They had really done a fantastic job with the food, which met our expectations and above. As a gluten- and lactose-intolerant vegetarian, I was amazed that there were so much I could choose from at the sumptuous "julbord” and my table companion with the always hungry husband was also incredibly happy. When it was time for coffee we were directed to the dessert room which was filled with candy all the way up to the ceiling, the feeling of being in an old general store came to mind.  So if you feel like sharing a lovely Christmas dinner with someone you love or for that matter just want to impress, take that person to Gamla Riksarkivet for a wonderfully fantastic evening that you both will never forget.

Vi har som tradition att äta julmiddag varje år med makens föräldrar. Jag ansvarar för bordsbokningen och för varje år är det svårare och svårare att hitta ett nytt ställe att gå till då vi har avverkat en del restauranger redan. Nu i år funderade jag på att ha en vanlig middag, men så fick jag se att Niklas Ekstedt och Christian Hellberg skulle ansvara för ett julbord på Gamla Riksarkivet i Gamla Stan. Du vet den där känslan av hitta ett par hundralappar i kappan - man blir så glatt överraskad och nöjd så att det räcker en hel dag, precis så kändes det när vi steg in på Gamla Riksarkivet. Vi hade inte några förväntningar, förutom att maten såklart borde hålla en hög kvalitet. När man tog trapporna upp från den vänliga värdinnan i garderoben till bartendern som serverade oss  en en variant av glögg med calvados och berättade om husets anrika historia, så började det liksom att pirra lite i magen. När vi sedan steg över tröskeln till matsalen så var det som att stiga in i en film: Frank Sinatra lovade oss en vit jul genom högtalarna och granen stod vackert dekorerad i ett hörn och väntade på att paketen skulle läggas vid sin fot. Rummet var fantastiskt vackert med sina diskreta ljus och rikliga blomsterdekorationer, gråa toner blandades med röda. Den som ansvarat för stylingen av interiören borde verkligen känna sig stolt över sitt arbete, jag kände att jag aldrig ville lämna denna vackra julkokong. Niklas Esktedt gick omkring och myste som en hustomte medan Christian Hellberg verkade ha bråttom någonstans. De hade verkligen gjort ett fantastiskt jobb med maten, som uppfyllde våra förväntningar och mer därtill. Som gluten- och laktosintolerant vegetarian fanns det förvånansvårt mycket på det dignande julbordet som jag kunde äta av och mitt bordsällskap med den evigt hungrige maken var också otroligt nöjda. När det sedan var dags för kaffe visades vi till dessertrummet som var fyllt med godis ända upp till taket, känslan av att befinna sig i en gammal handelsbod infann sig snabbt. Om du känner för att dela en härlig julmiddag med någon du tycker om eller för den delen bara vill imponera på, ta denna någon till Gamla Riksarkivet för en underbart fantastisk kväll som ni sent kommer att glömma. 

god fortsättning

Jag har knappt ätit någon julmat, men efter gårdagens två bufféer känner jag mig nöjd. Längtar redan efter något lätt och friskt. Den här salladen gjorde jag som tillbehör när vi var hos mina föräldrar igår kväll. Med en asiatisk touch så passar den utmärkt till laxen och revbensspjällen.

Blanda fisksås, citronsaft, torkad chili och sesamolja i en stor skål. Eftersom det är svårt att få tag på färsk ekologisk koriander använder jag torkad koriander. Sedan river jag ner strimlad rödkål, lätt förvälld grönkål och savoykål samt rödlök. Rör om så att grönsakerna tar smak av marinaden. Toppa med kärnorna från ett granatäpple. Njut av denna vitaminbomb med dina nära och kära!

glöggmingel

sötsug

Jag äter aldrig godis, men något händer med mig runt juletid. Doften av knäck och kola lockar och frestar med minnen från barndomen. Kanske äter jag julgodiset för att återuppleva gamla tiders fantastiska jul? För julen var ju bättre förr, eller... Granen var i för sig tanigare, men tomten var större (tjockare) och hade mer skägg. Idag är 3 mm stubb ett måste och alla är alldeles för vältränade.

Ett plus är att maken blir mer och mer fantasifull för varje år och värmde i år mitt hjärta med ett medlemskap på Fotografiska. Apple tv, Ipad och underkläder från Agent Provocateur kändes som att de egentligen var presenter till honom själv än till mig , men så länge han är nöjd så är jag det också!

Något som sitter kvar sedan barndomen är att läsa en julbok. I år fick det bli "Little Women" som jag förstås på den tiden läste på svenska. Nu blir det på engelska och via iBooks. Jag tror att det var därför jag fick en iPad, maken var lite orolig för min framtida och eventuellt nedsatta syn och bestämde sig för att förbättra mina chanser. Jag sneglade tidigare i höstas på en Kindle, men måste erkänna att paddan har allt och lite till. Min kärlek till äpplet består, trots att jag ibland försöker streta emot. Förgäves. Apple har nog räddat många jular och många makars julklappsångest.

julfritt

Ännu har inte julen kommit över min tröskel. Inte en julstjärna, ros eller tomte så långt ögat når. Jag låter andra stå för julstöket och njuter av att inreda i tankarna. Nästa år kanske julkänslan infinner sig, men i år blir det oväntat julfritt. Bilderna kommer från Houzz.

på andra sidan julen

Jahopp. Det var det. Då var alltså julen förbi. Nu återstår bara att i hög takt äta slut på all överbliven mat i kylen. Det är som ett parti plocke pinn därinne varje gång man ska försöka ta ut något. Nu ska jag passa på att njuta av allt gott samtidigt som jag börjar smida planer för hur nästa år ska se ut. Rutiner, matvanor och energinivåer m.m.

den där julkänslan

Source: adelightfulblog.blogspot.com via Emma on Pinterest

Source: freshome.com via Emma on Pinterest

Source: thefathydrangea.blogspot.com via Emma on Pinterest

Source: mariamatencio.com via Emma on Pinterest

Source: celebratingchristmaseveryday.tumblr.com via Emma on Pinterest

Jag börjar tröttna på mitt eviga snack, år efter år, om att jag inte får någon julkänsla. Eller att man inte kan fatta att det är jul så snart. Och jag märker att det inte bara är jag utan åtminstone hälften av alla på Facebook. Andra hälften uppdaterar flitigt sina statusar om nyklädd gran, knäck och pepparkaksbak och bara vräker ur sig mys så att det nästan svartnar för ögonen. Det kanske är lite talande för vår tid ändå det där med att man letar febrilt efter julkänsla och bara man hittar den så ska allt bli bra. Men kanske är det inte något vi kan se eller ta på. Kanske behöver vi sänka våra förväntningar och sluta känna efter så förbaskat. Jag hörde någon klok person på tv säga något i stil med '...Gör det inte för komplicerat och skippa alla måsten, det blir nämligen jul ändå'.

I lördags åt vi julbord på verandan på Grand Hotel, tillsammans med Elizabeth och hennes man. Utanför föll snöflingorna tungt. Elizabeth älskar verkligen jul och har för länge sedan listat ut hur den ska kännas. Hon berättade att hon haft den där julkänslan i ett par månader redan och i hennes hem hinner nog glöggkopparna bara in och vända i ett skåp en stund efter nyår. Det händer nog att julmusiken åker fram i augusti också! Det är härligt att se någon som faktiskt tar vara på julen och inte går och gnäller och undrar vart den håller hus och om den ens kommer bli av i år. Jag inser att jag själv gjort massor av juliga grejer; druckit must, köpt gran, pyntat, lyssnat på julmusik, sett luciatåg, tänt ljus, pysslat med julkort, ätit julmat osv osv men ändå inte lyckats registrera att julen funnits där hela tiden. Från och med idag ska jag suga i mig allt! Ikväll blir det julkonsert på Chinateatern med Bo Kaspers Orkester. Ska sitta på första raden, så nära att om man sträcker sig skulle man kunna "tickle the ivories" enligt min man (dvs. spela piano).

hörni, nu börjar vi

Min bror hade fått en gigantisk chokladask på jobbet idag. Vi bestämde att det var dumt att vänta och dags att släppa på bromsen nu inför julätandet. Bänkade oss framför en amerikansk julfilm som tyvärr var lika dålig som brandymarsipanen var äcklig. Hur svårt kan det vara att fylla en chokladask med praliner som folk faktiskt gillar?

glas

90% av mina växter dog när vi var i Dubai. Tack bror! Så nu fyller jag fönsterbrädorna med glas i olika färger istället. Den stora flaskan i mitten köpte jag för ca 30kr på Myrorna. Ska nog gå och leta upp fler, gillar den där apotekarlooken som skulle bli fin i badrummet till exempel.


Det enklaste och snabbaste pyntet måste vara att lägga sina julgranskulor i en vacker skål i väntan på att man tar in granen.

bye bye jul

Nu får det vara bra med jul och pynt. Jag har fortfarande stakar och en stjärna uppe och granen står kvar, visserligen avklädd men det gör den ju bara än mer deprimerande. Jag äter fortfarande pepparkakor och saffransskorpor i brist på annat. Dags att skärpa sig och ta tag i den där nystarten som man ville ha efter nyår. Jag kommer på mig själv med att längta till våren. Det är lätt att tro att vinter och snö bara hör till jul och december men vi har ju säkert tre månader kvar av den här kylan. Bara att bita ihop alltså. Och att slänga ut julen.

kan snart inte hålla mig längre...

Fy vilken skräpdag. Blött, kallt, mörkt och ensamt. Maken har åkt till London och hunden är lika uttråkad som jag. Fast vi vill inte gå ut någon av oss. Hon växlar hysteriskt mellan 4-5 leksaker och tuggben. Själv så kurar jag med stearinljus, premiärdricker julmust och drömmer om att få ta fram julpyntet. Kan vi inte hoppa över november? Mitt julsuktande hjärta stannade nästan när jag såg de här bilderna.